En engångsupplevelse

Sommaren och hösten 2011 har jag varit med om något jag aldrig kommer att få uppleva igen. Jag har lärt mig att simma frisim. Förhoppningsvis kommer jag att lära mig andra saker i framtiden, men inte att simma.

Det kändes faktiskt stort att inse det i morse när jag nötte fram och tillbaka på snabbsimbanan i Västertorps simhall. Att lära sig saker är roligt och stort.

Igår simmade vi "simgolf". Det går ut på att man summerar antalet armtag och tiden i sekunder på femtio meter simning. Vi fick prova lite olika varianter och tekniker. Det som var mest slående för mig var att jag simmade långsammare när jag tog i allt jag kunde för att simma så fort som möjligt. En lugn rytm med långa armtag verkar vara det som driver mig snabbast framåt. Nu ska jag bara lära mig att simma snabbare på det sättet också - en av alla de saker som finns kvar för mig att lära i framtiden.