Den senaste sommarplågan måste vara Markoolios låt "Ingen sommar utan reagge". Och med låtraden: "på ett sunkigt hotell på Kos släpper alla söta svenska brudar loss".
"Yeah, right!" tänkte jag, packade min väska full med träningsskor och baddräkt och for på konferensresa till Kos. Såg mig själv jogga längs stranden. Simma längd efter längd i poolen. Cykla upp och nerför bergssidorna på smala små stigar. Och kanske däremellan gå på ett eller annat föredrag på konferensen. Dessutom käka fetaost och skriva inspirerande inlägg på bloggen.
Det blev nästan så. Eller kanske inte... Skorna och baddräkten kom med. Men redan 6.30 på morgonen började temperaturen krypa upp till "lite för varmt att springa i". Hotellets gym var minst sagt undermåligt. Poolen var öppen 8-19 (och konferensdagarna pågick 8:30 - 20).
En eftermiddag hyrde jag i alla fall en cykel. Av märket "Ideal", med extra lågt insteg och en bred tantsadel. Men det går att köra slut på sig även i upprätt ställning på cykeln. Cyklade som en idiot (eller åtminstone så fort jag bara kunde) i två timmar, exklusive ett snabbstopp för att handla vattenmelon (lite pinsamt att stanna vid fruktståndet med svetten fullkomligt rinnande och droppande från kroppen. Men, men tänkte jag, är man multisportare så är man...) och ett snabbstopp för att doppa mig i havet.
Alla jag mötte på min cykelrunda och mina korta joggingrundor var mycket glada. Hejade och ville kramas (??!? dock stannade jag aldrig för det). Kände mig ändå en liten, liten smula proffsig ibland, bland de tyska "all-inclusive-pensionärerna" på hotellet.
På det hela taget en helt ok vistelse, även om det var lite för varmt för min smak. Och visst såg vi partygatan i Kos också... och visst, Markoolio, du har rätt: det verkade som att den var överbefolkad av svenska 17-åringar som dansade, drack alkohol, och verkade må rätt så bra.
Foton kommer.
fredag 6 juli 2007
onsdag 27 juni 2007
Sommarpaus
Har en "sommarpaus" i livet. Inte för att det är direkt sommar (13 grader och spöregn. träning i inomhuspoolen, hur somrigt låter det?). Och inte för att det är direkt paus heller, har "tokmycket" att göra på jobbet. Hinner knappt sova. Och på grund av stressen på jobbet idag missade jag att jag skulle ha åkt och paddlat med Griffin-laget (ledsen, verkligen!). Men det är väl så det är att ha en sommarpaus.
Ok, i morgon bär det av. En vecka i ett 40 grader varmt Grekland. Hem och mellanlanda och sedan till Albany i delstaten New York. Undrar hur träningen kommer att bli. Har siktat in mig på simning i Grekland. I Albany vet jag inte riktigt. Kanske stretching på hotellrummet???
Måste erkänna att det känns lite knasigt att det ska vara mer än 40 grader varmt i Grekland. Samtidigt som det är 13 grader här i Sverige, och spöregnar...
På träningsfronten var det spinning (mitt sista för säsongen) och boxpass (med en takewando-kille) igår, och simning med Malin och Fredrik i morse. Malin simmar snabbare än jag. Mycket snabbare. Fredrik simmar långsammare. Men han är ännu mer nybörjare än jag, så det var nog tur för mitt självförtroende.
Dags att ge sig i kast med jobbet igen, och inte förledas att fastna i planer och drömmar om Falun, Kristinehamn, cykling i Kinnekulle och paddling på västkusten och i st Anna... Det tar jag när jag sitter vid poolen i i Grekland med en paraplydrink i handen och lap-topen i knät.
Ok, i morgon bär det av. En vecka i ett 40 grader varmt Grekland. Hem och mellanlanda och sedan till Albany i delstaten New York. Undrar hur träningen kommer att bli. Har siktat in mig på simning i Grekland. I Albany vet jag inte riktigt. Kanske stretching på hotellrummet???
Måste erkänna att det känns lite knasigt att det ska vara mer än 40 grader varmt i Grekland. Samtidigt som det är 13 grader här i Sverige, och spöregnar...
På träningsfronten var det spinning (mitt sista för säsongen) och boxpass (med en takewando-kille) igår, och simning med Malin och Fredrik i morse. Malin simmar snabbare än jag. Mycket snabbare. Fredrik simmar långsammare. Men han är ännu mer nybörjare än jag, så det var nog tur för mitt självförtroende.
Dags att ge sig i kast med jobbet igen, och inte förledas att fastna i planer och drömmar om Falun, Kristinehamn, cykling i Kinnekulle och paddling på västkusten och i st Anna... Det tar jag när jag sitter vid poolen i i Grekland med en paraplydrink i handen och lap-topen i knät.
torsdag 21 juni 2007
Med kossorna i hagen
Bilder från gårdagens cykelorientering. Det var lite läskigt att klättra in i kohagen först....
Kossor och orientering
Igår var det dags för träning igen, och varför inte matcha mina två sämsta multisportsidor: teknisk cykling och orientering. Gav mig av i sällskap med Petter till Tinnerö, här skulle det plockas trimkontroller!
På fötterna mina splitter nya landsvägscykelskor (mtb-skorna hamnade förstås hemma hos pernilla efter helgens tävling... jag SKA verkligen märka upp alla mina prylar eftersom jag uppenbarligen har svårt att hålla dem samlade). Iväg till första kontrollen, inga problem. Skuttar upp som bergsgetter i skogen (inte så lätt med landsvägsskor kan jag meddela, springstilen blir en smula egen).
Efter ett tag kom vi till ett fält - härligt att cykla igenom meterhögt gräs!! Sedan kom utmaning no 1: kontrollen låg i en kohage fulla av tjurar. som förstås just idag tyckte att detvar lagom att stå precis runt kontrollen. Samlade mycket mod och klättrade in till tjurarna (råkade kalla dem kossor, inte populärt...) Efter ett tag blev vi kompisar, och de ville gärna följa med ut igen.
Efter det: utmaning no 2. Cykla i en kohage. tipset är att inte titta för mycket på kartan, utan vara alert och slänga en blick på marken då och då. Det gjorde vi inte i början, men man blir snabbt vis av erfarenheten....
På det hela taget en trevlig orienteringsrunda, med en ovanligt otrevlig cykeltvätt efteråt.
På fötterna mina splitter nya landsvägscykelskor (mtb-skorna hamnade förstås hemma hos pernilla efter helgens tävling... jag SKA verkligen märka upp alla mina prylar eftersom jag uppenbarligen har svårt att hålla dem samlade). Iväg till första kontrollen, inga problem. Skuttar upp som bergsgetter i skogen (inte så lätt med landsvägsskor kan jag meddela, springstilen blir en smula egen).
Efter ett tag kom vi till ett fält - härligt att cykla igenom meterhögt gräs!! Sedan kom utmaning no 1: kontrollen låg i en kohage fulla av tjurar. som förstås just idag tyckte att detvar lagom att stå precis runt kontrollen. Samlade mycket mod och klättrade in till tjurarna (råkade kalla dem kossor, inte populärt...) Efter ett tag blev vi kompisar, och de ville gärna följa med ut igen.
Efter det: utmaning no 2. Cykla i en kohage. tipset är att inte titta för mycket på kartan, utan vara alert och slänga en blick på marken då och då. Det gjorde vi inte i början, men man blir snabbt vis av erfarenheten....
På det hela taget en trevlig orienteringsrunda, med en ovanligt otrevlig cykeltvätt efteråt.
måndag 18 juni 2007
Hestra Adventure Race eller "backar, backar, backar"
den 16 juni var det dags för deltävling två i multisportupen: Hestra Adventure Race.
08:56
På startlinjen.
Pernilla och Jeanette i lag Acron Martre. Jag och Emma i lag Acronkanoter.se. Hjärtat bultar. Slalombacken i Isaberg tornar upp sig framför oss.
08:58
Pang!
Alla rusar iväg. Men inte över startlinjen, utan in på växlingsområdet. Ett däck har smällt, och någon har fått punktering. Lyckligtvis inte något av Acron-lagen. Pust.
09:00
Starten går. Alla rusar iväg. Över startlinjen, uppför backen. Sedan nerför, full spetta mot stranden med kanoterna. Emma i linan, så jag vet var jag har henne. Ner till stranden. Ner i på med flytvästen och ner i Astrid. Snabbt iväg. Min hjärna har inte riktigt startat, inte riktigt fattat att det är tävling. Men jag gör allt för att peppa mig själv och öka intensiteten.
09:16:41
Stämplar första paddlingskontrollen. Håller jämn takt med flera av herrlagen i Martreor. Det känns helt ok. Herkules Dam paddlar ikapp oss i sina kajaker, men tappar ganska mycket i växlingarna. Vid kontroll 2 kapsejsar herrlaget från Trollhättan två gånger på raken. En ruggig tur att vi var på behörigt avstånd, de är inte alls på bra humör efter den incidenten! Sista biten av paddlingen går upp i en smal bäck, där Emma envisas med att paddla rakt igenom träd invuxna i grått ludd. Brrrr, det var inte gott att få i munnen... Sedan ur kanoten och uppför slalombacken. Någon minut efter Herkules.
09:43:43
Stämplar ut för orientering, en ganska lång bana med bara två kontroller. Vi matar på nerför vägen och in i samhället och får ganska snart kontakt med Herkules. Hänger på dem en bit, men tvingas släppa ögonkontakten. Enkel orientering, mest slitsamt. Det passar mig bra: att ligga på och mala länge. Men det passar Emma lite sämre.
10:42:07
Ger oss iväg på cykel-OL. Till första kontrollen går det i rasande fart, vi har noggrant planerat vägen och har kunnat reka lite under löpningen. Det visar sig värdefullt och vi hittar snabbt kontrollen. Full fart till tvåan. När vi cyklar från tvåan möter vi Herkules. Jag fattar ingenting, de har tydligen kört bort sig. Vi cyklar, en klantig miss på väg till 4:an (att jag aldrig ska lära mig att det är bättre att köra runt än igenom...). Ok till 5:an. Sedan en miss till till 6:an, tillsammans med Herkules. Pernilla och Jeanette kör om oss. Resten av sträckan går ok, och vi cyklar faktiskt om Herkules uppför slalombacken till TC.
13:35:37
Växlar ut på sista orienteringen. Bara en minut efter Acron Martre, och samtidigt som Herkules. Klantar till det på första kontrollen. Skit. Sedan, i nerförsbacken från 4:an till 5:an gör mitt knä så ont att jag vill lägga mig ner och gråta. Det är hemskt, men smärtan kommer när man ska pressa på det där sista lilla. Och nu går det inte mer. Även Emmas knän gör sig påminda. Vi gör en helt onödig tabbe på 5:an. Springer förbi kontrollen. Just då kändes det inte så farligt, vi visste att vi var sist. Men vi visste inte hur nära vi faktiskt var. Om vi bara hade hållit koncentrationen uppe och bitit ihop... Resten av orienteringen går ok, men med smärta i knäet. Simningen över funkar, och vi bestiger Isabergsmassivet för sista gången.
14:36:30
Går i mål. Känns som att livet suger. Skönt att komma över mållinjen. Underbart, underbart att Pernilla och Jeanette vann!!! Och coolt att klassen är så grymt tight. Det är bara minuter som skiljer. Emma jobbade fantastiskt!!! Och jag sprang på ganska bra emellanåt. Paddlingen gick toppen! Och benen är underbart trötta. Men samtidigt känns det lite som att jag vill lägga mig ner och gråta. Irriterad på våra missar. Lite störd på att jag tappade koncentrationen på slutet. Sensmoral: Det är inte över förrän den tjocka damen sjunger. Nästa gång är det bara att bita i ytterligare lite till.
Till sist: det är så kul att tävla med tjejerna i Acron! Det är så roligt, före, under och efter loppen. Det var underbart att få kliva upp på prispallen i våra snygga röda jackor. Och vi är på gång! Nya tag och nya krafter!! Man lär sig alltid någonting. Och vi har lärt oss att vi faktiskt är riktigt bra den här gången :o)
08:56
På startlinjen.
Pernilla och Jeanette i lag Acron Martre. Jag och Emma i lag Acronkanoter.se. Hjärtat bultar. Slalombacken i Isaberg tornar upp sig framför oss.
08:58
Pang!
Alla rusar iväg. Men inte över startlinjen, utan in på växlingsområdet. Ett däck har smällt, och någon har fått punktering. Lyckligtvis inte något av Acron-lagen. Pust.
09:00
Starten går. Alla rusar iväg. Över startlinjen, uppför backen. Sedan nerför, full spetta mot stranden med kanoterna. Emma i linan, så jag vet var jag har henne. Ner till stranden. Ner i på med flytvästen och ner i Astrid. Snabbt iväg. Min hjärna har inte riktigt startat, inte riktigt fattat att det är tävling. Men jag gör allt för att peppa mig själv och öka intensiteten.
09:16:41
Stämplar första paddlingskontrollen. Håller jämn takt med flera av herrlagen i Martreor. Det känns helt ok. Herkules Dam paddlar ikapp oss i sina kajaker, men tappar ganska mycket i växlingarna. Vid kontroll 2 kapsejsar herrlaget från Trollhättan två gånger på raken. En ruggig tur att vi var på behörigt avstånd, de är inte alls på bra humör efter den incidenten! Sista biten av paddlingen går upp i en smal bäck, där Emma envisas med att paddla rakt igenom träd invuxna i grått ludd. Brrrr, det var inte gott att få i munnen... Sedan ur kanoten och uppför slalombacken. Någon minut efter Herkules.
09:43:43
Stämplar ut för orientering, en ganska lång bana med bara två kontroller. Vi matar på nerför vägen och in i samhället och får ganska snart kontakt med Herkules. Hänger på dem en bit, men tvingas släppa ögonkontakten. Enkel orientering, mest slitsamt. Det passar mig bra: att ligga på och mala länge. Men det passar Emma lite sämre.
10:42:07
Ger oss iväg på cykel-OL. Till första kontrollen går det i rasande fart, vi har noggrant planerat vägen och har kunnat reka lite under löpningen. Det visar sig värdefullt och vi hittar snabbt kontrollen. Full fart till tvåan. När vi cyklar från tvåan möter vi Herkules. Jag fattar ingenting, de har tydligen kört bort sig. Vi cyklar, en klantig miss på väg till 4:an (att jag aldrig ska lära mig att det är bättre att köra runt än igenom...). Ok till 5:an. Sedan en miss till till 6:an, tillsammans med Herkules. Pernilla och Jeanette kör om oss. Resten av sträckan går ok, och vi cyklar faktiskt om Herkules uppför slalombacken till TC.
13:35:37
Växlar ut på sista orienteringen. Bara en minut efter Acron Martre, och samtidigt som Herkules. Klantar till det på första kontrollen. Skit. Sedan, i nerförsbacken från 4:an till 5:an gör mitt knä så ont att jag vill lägga mig ner och gråta. Det är hemskt, men smärtan kommer när man ska pressa på det där sista lilla. Och nu går det inte mer. Även Emmas knän gör sig påminda. Vi gör en helt onödig tabbe på 5:an. Springer förbi kontrollen. Just då kändes det inte så farligt, vi visste att vi var sist. Men vi visste inte hur nära vi faktiskt var. Om vi bara hade hållit koncentrationen uppe och bitit ihop... Resten av orienteringen går ok, men med smärta i knäet. Simningen över funkar, och vi bestiger Isabergsmassivet för sista gången.
14:36:30
Går i mål. Känns som att livet suger. Skönt att komma över mållinjen. Underbart, underbart att Pernilla och Jeanette vann!!! Och coolt att klassen är så grymt tight. Det är bara minuter som skiljer. Emma jobbade fantastiskt!!! Och jag sprang på ganska bra emellanåt. Paddlingen gick toppen! Och benen är underbart trötta. Men samtidigt känns det lite som att jag vill lägga mig ner och gråta. Irriterad på våra missar. Lite störd på att jag tappade koncentrationen på slutet. Sensmoral: Det är inte över förrän den tjocka damen sjunger. Nästa gång är det bara att bita i ytterligare lite till.
Till sist: det är så kul att tävla med tjejerna i Acron! Det är så roligt, före, under och efter loppen. Det var underbart att få kliva upp på prispallen i våra snygga röda jackor. Och vi är på gång! Nya tag och nya krafter!! Man lär sig alltid någonting. Och vi har lärt oss att vi faktiskt är riktigt bra den här gången :o)
onsdag 6 juni 2007
Fyrispaddling och klorofylldrink på nationaldagen
Sitter och sörplar på en av Ingrids klorofyll-drinkar. En gräsgrön sörja i ett drinkglas. Säkert fullt med massor vitaminer och mineraler, och på femtiotalet hade man tydligen en bestämd uppfattning om att klorofyll var mycket nyttigt för blodbildningen. Och som Ingrid sa: "Det kommer man säkert tycka snart igen, för teorier brukar ju komma tillbaka".
Så jag lutar mig tillbaka och njuter. Benen känns lite tunga efter gårdagens pass på landsvägscykeln. Armar och axlar är lite möra efter paddlingen i Fyrisån som vi just kommit hem ifrån.
Det var verkligen en härlig paddling. Solen strålade, klarblå himmel. Lagom varmt och solglasögonen på. Satte i uppe i Uppsala. Tog oss igenom ölburkarna i ån (just där fick man titta uppåt för att inte tappa känslan av vilken fantastisk dag det var. Fattar inte att folk inte kan låta bli att slänga skräp i naturen. Det finns ju en rätt listig uppfinning som heter papperskorg. Men det är en annan historia). Ner till Övre Föret, och in i den lilla ån/bäcken upp till Kuggebro. Vända, tillbaka ner till Ultuna, och så hem igen. Härligt! Varken jag eller Pernilla ville kliva upp ur kanoten.
Fulla med energi och nya planer:
- lista på tävlingar (vilka ska köra Falun? Örebro? Umeå? Kanot & Hoj?)
- ändra tränings-schemat. Mer orientering. Mer teknisk cykling. (och så förstås långpassen och intervall-passen för de är ju så underbara).
- kajak-kurs i sommar.
- tjejlag på långa C2???
Pernilla ger sig ut för orienteringsträning i eftermiddag. Jag var lite avundsjuk, vill också. Men nu känns det rätt bra ändå. Tömmer det sista av min klorofylldrink och börjar skissa på planer för sommaren.
Så jag lutar mig tillbaka och njuter. Benen känns lite tunga efter gårdagens pass på landsvägscykeln. Armar och axlar är lite möra efter paddlingen i Fyrisån som vi just kommit hem ifrån.
Det var verkligen en härlig paddling. Solen strålade, klarblå himmel. Lagom varmt och solglasögonen på. Satte i uppe i Uppsala. Tog oss igenom ölburkarna i ån (just där fick man titta uppåt för att inte tappa känslan av vilken fantastisk dag det var. Fattar inte att folk inte kan låta bli att slänga skräp i naturen. Det finns ju en rätt listig uppfinning som heter papperskorg. Men det är en annan historia). Ner till Övre Föret, och in i den lilla ån/bäcken upp till Kuggebro. Vända, tillbaka ner till Ultuna, och så hem igen. Härligt! Varken jag eller Pernilla ville kliva upp ur kanoten.
Fulla med energi och nya planer:
- lista på tävlingar (vilka ska köra Falun? Örebro? Umeå? Kanot & Hoj?)
- ändra tränings-schemat. Mer orientering. Mer teknisk cykling. (och så förstås långpassen och intervall-passen för de är ju så underbara).
- kajak-kurs i sommar.
- tjejlag på långa C2???
Pernilla ger sig ut för orienteringsträning i eftermiddag. Jag var lite avundsjuk, vill också. Men nu känns det rätt bra ändå. Tömmer det sista av min klorofylldrink och börjar skissa på planer för sommaren.
söndag 3 juni 2007
KAR II
I fredags kväll kom vi till Söderköping. Det pissregnade hela kvällen. Ärligt talat var mitt humör i nivå med fotknölarna: lågt. Jag frös. Jag var trött. Jag hade ont i huvudet. Hade inte hunnit med det jag skulle på jobbet. Hade inte hunnit gratta mormor som fyllde år ordentligt. Hade ätit lite för dåligt senaste veckan. Och sovit för lite.
Emma kom, och det blev lite bättre. Vi provpaddlade, ställde in kanoten och satt i Emmas volvo och käkade pastasallad. Så kom husbilen. Efter lite pyssel kom vi i säng. Förstås alldeles för sent men ändå. Och det pissregnade fortfarande.
Vaknar nästa morgon, Jeanettes pojkvän ringer vid 6 och väcker oss. Han har just gått i mål i VM i multisport. Solen strålar och plötsligt finns all tävlingslust! Hämtar kartor, ritar vägval och förbereder det sista. Mår lite illa. Nervöst. 4 damlag med! Hur kul som helst! Men pressen kommer. Ska knäet hålla? Ska orken finnas?
8:58 Start - OL 1
Står på Startlinjen. Jag och Emma, Pernilla och Jeanette. I våra nya, snygga, röda tävlingströjor. Starten går. Vi ger oss av. Stadsorientering 3 kontroller. Sedan upp på Ramunderberget, där spurtpriset väntar. I trappan upp inser jag att vi är första damlag, så vi knatar på uppför och tar hem spurtpriset. Resten av orienteringen går bra, och vi fyra damlag kommer in ganska samlat: naturguiden först, sedan Acron Martre (P & J), så vi och till sist Herkules.
MTB - snitslad.
Vi sticker samtidigt med Martre. Börjar uppför. Brant uppför. Så smäller Pernillas däck till. Punka. Jag och Emma kör vidare. Det är riktigt tekniskt på sina håll, och rätt lerigt. Mot slutet av första varvet, i "gyttjehålet" kommer Herkules ikapp och vi kör ut på varv två samtidigt med dem. Dedrar ifrån lite på andra varvet (träna teknisk cykling, Anna!!!). Pustar ut lite när den tekniska cykligen är slut. Nu är det värsta gjort. Herkules 4 minuter före enligt rapporter.
Paddling.
Vår paradgren! Härligt att komma ner i Astrid (kanoten)! Vi paddlar medströms (och i motvind) i Storån, parallellt med Göta kanal. Börjar närma oss Herkules. När vi ser dem ca 100 meter framför tar vi Lyftet. Lyfter över till Göta Kanal (det känns helskumt att bära kanoten uppför en brant backe för att komma till vattnet). Det blir perfekt. Vi möter naturguiden och stämplar strx efteråt vid kontrollen. Vända tillbaka och paddla upp till Söderköping igen. Håller hyffsat jämt med två herrlag i Martreor. Nu kommer Olle bli stolt!
Orientering.
Väl tillbaka växlar vi ut på långa orienteringen. Ingen har sett till Naturguiden, så vi ligger tydligen först...! Går helt ok tills vi kommer till kontroll 4. Lite knepig, och ännu värre eftersom kartan är 1:12500 och det är lite ovant. Naturguiden som är vana orienterare kommer ikapp. Springer med dem till kontroll 5. Sedan tar vi ett annat vägval till 6:an. Mitt på elljusspåret trampar jag snett så det knakar i vristen. Attans, stukad fot! Emma sliter upp lindan och vi får snabbt på den. Kan jogga vidare. Nästan skönt att ha ont i vänsterfoten också. Det väger som upp smärtan i höger knä.
Kommer fram till kontroll 6, och ska repellera nerför berget. De påstår att vi är första damlag. Kan inte tro våra öron. De andra sprang ju före, är bättre orienterare och har trologtvis inte stukat foten...
Emma börjar, och medan jag väntar på henne kommer både Naturguiden och Herkules. Resten av orienteringen går bra, och vi kommer in till TC för att ge oss ut på sistam sträckan med ett par minuter till godo på Herkules.
Cykel OL.
Det är trassligt att ta sig ut på cyklingen, en hemskt dålig karta och vi cyklar fel först. Tusan. Herkules ikapp. Men vi trycker på och ser att vi cyklar lite, lite fortare än dem. Det ska nog gå det här???!!!??? Så på väg till sista kontrollen, en bit på en stig, och plötsligt är de duktiga cyklisterna i Herkules bara där. Och de drar ifrån. Jag kan verkligen inte svara. Energin verkar vara slut.
Asfalt hem sista biten. Och imål en (1) minut efter de blåklädda Herkulesdamerna. Efter 6 timmar och 30 minuter. Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Klart att det är kul att det var så jämt. Men jösses vad irriterande.
Dusch - Mat - prisutdelning.
Det är fortfarande irriterande med den där minuten. Men sånt är multisportlivet. Och ju längre tid som går, desto fler positiva känslor kommer ändå! Om två veckor kör vi igen. Då ska jag ladda lite bättre, lära mig att dricka sportdryck, sova innan och fylla på med mer energi under loppet. Då ska jag inte ta slut vid sista kontrollen utan orka hela vägen imål. Och vem vet. Då kanske vi tar dom allihop :o)
Emma kom, och det blev lite bättre. Vi provpaddlade, ställde in kanoten och satt i Emmas volvo och käkade pastasallad. Så kom husbilen. Efter lite pyssel kom vi i säng. Förstås alldeles för sent men ändå. Och det pissregnade fortfarande.
Vaknar nästa morgon, Jeanettes pojkvän ringer vid 6 och väcker oss. Han har just gått i mål i VM i multisport. Solen strålar och plötsligt finns all tävlingslust! Hämtar kartor, ritar vägval och förbereder det sista. Mår lite illa. Nervöst. 4 damlag med! Hur kul som helst! Men pressen kommer. Ska knäet hålla? Ska orken finnas?
8:58 Start - OL 1
Står på Startlinjen. Jag och Emma, Pernilla och Jeanette. I våra nya, snygga, röda tävlingströjor. Starten går. Vi ger oss av. Stadsorientering 3 kontroller. Sedan upp på Ramunderberget, där spurtpriset väntar. I trappan upp inser jag att vi är första damlag, så vi knatar på uppför och tar hem spurtpriset. Resten av orienteringen går bra, och vi fyra damlag kommer in ganska samlat: naturguiden först, sedan Acron Martre (P & J), så vi och till sist Herkules.
MTB - snitslad.
Vi sticker samtidigt med Martre. Börjar uppför. Brant uppför. Så smäller Pernillas däck till. Punka. Jag och Emma kör vidare. Det är riktigt tekniskt på sina håll, och rätt lerigt. Mot slutet av första varvet, i "gyttjehålet" kommer Herkules ikapp och vi kör ut på varv två samtidigt med dem. Dedrar ifrån lite på andra varvet (träna teknisk cykling, Anna!!!). Pustar ut lite när den tekniska cykligen är slut. Nu är det värsta gjort. Herkules 4 minuter före enligt rapporter.
Paddling.
Vår paradgren! Härligt att komma ner i Astrid (kanoten)! Vi paddlar medströms (och i motvind) i Storån, parallellt med Göta kanal. Börjar närma oss Herkules. När vi ser dem ca 100 meter framför tar vi Lyftet. Lyfter över till Göta Kanal (det känns helskumt att bära kanoten uppför en brant backe för att komma till vattnet). Det blir perfekt. Vi möter naturguiden och stämplar strx efteråt vid kontrollen. Vända tillbaka och paddla upp till Söderköping igen. Håller hyffsat jämt med två herrlag i Martreor. Nu kommer Olle bli stolt!
Orientering.
Väl tillbaka växlar vi ut på långa orienteringen. Ingen har sett till Naturguiden, så vi ligger tydligen först...! Går helt ok tills vi kommer till kontroll 4. Lite knepig, och ännu värre eftersom kartan är 1:12500 och det är lite ovant. Naturguiden som är vana orienterare kommer ikapp. Springer med dem till kontroll 5. Sedan tar vi ett annat vägval till 6:an. Mitt på elljusspåret trampar jag snett så det knakar i vristen. Attans, stukad fot! Emma sliter upp lindan och vi får snabbt på den. Kan jogga vidare. Nästan skönt att ha ont i vänsterfoten också. Det väger som upp smärtan i höger knä.
Kommer fram till kontroll 6, och ska repellera nerför berget. De påstår att vi är första damlag. Kan inte tro våra öron. De andra sprang ju före, är bättre orienterare och har trologtvis inte stukat foten...
Emma börjar, och medan jag väntar på henne kommer både Naturguiden och Herkules. Resten av orienteringen går bra, och vi kommer in till TC för att ge oss ut på sistam sträckan med ett par minuter till godo på Herkules.
Cykel OL.
Det är trassligt att ta sig ut på cyklingen, en hemskt dålig karta och vi cyklar fel först. Tusan. Herkules ikapp. Men vi trycker på och ser att vi cyklar lite, lite fortare än dem. Det ska nog gå det här???!!!??? Så på väg till sista kontrollen, en bit på en stig, och plötsligt är de duktiga cyklisterna i Herkules bara där. Och de drar ifrån. Jag kan verkligen inte svara. Energin verkar vara slut.
Asfalt hem sista biten. Och imål en (1) minut efter de blåklädda Herkulesdamerna. Efter 6 timmar och 30 minuter. Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Klart att det är kul att det var så jämt. Men jösses vad irriterande.
Dusch - Mat - prisutdelning.
Det är fortfarande irriterande med den där minuten. Men sånt är multisportlivet. Och ju längre tid som går, desto fler positiva känslor kommer ändå! Om två veckor kör vi igen. Då ska jag ladda lite bättre, lära mig att dricka sportdryck, sova innan och fylla på med mer energi under loppet. Då ska jag inte ta slut vid sista kontrollen utan orka hela vägen imål. Och vem vet. Då kanske vi tar dom allihop :o)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)