Vänner?

Simning i morse igen. Det måste ha hänt något med tekniken, idag kändes det som att jag simmade i utförsbacke! Plötsligt simmade jag om inte bara tanter som utför "svansim" (ni vet, med huvudet torrt, och ordentligt sträckt nacke för att inte blöta ner lockarna. Det brukar inte gå hejdlöst fort. Och de måste ha hulk-muskler i sina nackar!!!), utan jag lyckades även passera några andra bröstsimmare. Wow!

Kvällen bjöd på ett styrkepass på feelgood. Promenerade dit, och käne inget i mitt ben. Tänkte köra crosstrainer till uppvärmning, men efter 6 minuter och 12 sekunder stack det lite försiktigt i smalbenet. Hoppade genast av (förstås!). Antar att det är de senaste dagarnas flytt som gör sig lit påmind.

Såg en Friidrottaren på gymmet idag. Friidrottaren och jag brukar träna samma tider (typiskt sena kvällar), och båda hänger mest i vi i rummet med skivstänger och fria vikter. Dessutom ser våra övningar inte riktigt ut som de andra "gymråttornas". Har dessutom mött han i friidrottshallen i vintras. Jag betraktar oss nog som "bekanta", trots att vi inte riktigt (inte alls, faktiskt) har pratat med varandra. Kan man bara prata med en vilt främmande människa rakt ut? Eller är man påflugen? Hm. Jag ska nog våga, för jag är väldigt nyfiken på Friidrottarens träningsövningar.

Cirkeln är sluten

och jag sitter åter igen i en långsmal båt och brottas med bromsar och svär åt motobåtsåkare som inte har vett att dra ner tillräckligt på farten (förra gången var för fem år sedan i en Mälar 22). Idag i en vkv 101 på Stångån.

1h 45 min. 3 vurpor. 8 bromsbett. En faslig massa sjögräs. Och alldeles för många motorbåtar. Under min tid som seglare undrade jag varför motobåtsåkarna inte kunde vända sig om och se vilka problem deras svall orsakar smala låga segelbåter. De har inte lärt sig att vända sig om. Åk gärna båt, men vi kan väl visa hänsyn för varandra?

Hur som helst, dagens paddling var ett nöje och en utmaning. Teknikträning och intervaller. Samt, som sagt, bromsbrottning (undrar om det är därför många grabbarna paddlar i långärmade tröjor? Ska testa det nästa gång).

trappmaskin?

Vilodag igår (ok, jag tjatade mig till att få bära matkassen hem från affären. Tränar man inte blir man inte stark!). Idag en annan sorts träning: medan alla andra låg på stranden flyttade jag ut ur lägenheten i Södertälje. Undrar just hur många trappsteg jag har gått idag... hundra vändor? kanske 50 trappsteg varje gång. Det blir endel. Och jag undrar hur mycket längre mina armar har blivit.

Även om jag inte skriver in flytten i träningsdagboken så tror jag på vardagsmotion. Ta trapporna istället för hissen. Var den som hämtar kaffe till kollegorna (eller gå allihopa). Öppna dörren med handkraft istället för att använda dörröppnaren. Det finns massor med vardagsmotions som bara väntar på dig. Dessutom gör du faktiskt ofta en insats för miljön också. Tex, genom att öppna dörren med handkraft istället för den elektriska dörröppnaren blir elförbrukningen ett uns lägre :) En tanke i alla fall...

Nu ska jag vila trött rygg och utdragna armar.

Vattensport

Vissa dagar är det roligare än andra att simma. Idag var en av de dagar så det var mindre roligt. Strålande sol, lite för strålande så man blev bländad vid varje (vartannat!) andetag. Fullt med folk i bassängen. Som tur var inte så många som simmade, men det verkade som att de som simmade hade bestämt sig för att simma på samma bana som jag... Som mest var vi fyra. Medan det på sin höjd simmade en eller två på de andra. Sällskapssjuka?

Lägg där till sprängande huvudvärk. Till slut var jag tvungen att avbryta passet tio minuter tidigare än tänkt, medan jag fortfarande kunde skilja på upp och ner. Bultande tinningar och svart för ögonen. brrrr.

Men solen tog idag! 50 minuter i poolen gav solbrännemärken under de vita detaljerna på badräkten. Inte behövs "svart-på-en-kvart" idag inte.

Kvällen bjöd på ett paddlinspass i Stångån med Linköpings Kanotklubb. Superkul! Jag testade en vkv 101. Lite vingligt i början, och ett plurr blev det. Lite skum känsla att sjunka ner till knäna i dy. Lika bra att inte tänka på vad som göms där nere...

Fler bilder

Idag: lite hemma-core. Skulle ha paddlat, men vi missade grabbarna som skulle låsa upp på kanotklubben åt oss. Nytt försök i morgon!

Här är lite Gotlands-bilder

Smakprov på Gotland

Hemkommen från Gotland, till ett mycket regnigt Linköping (fast det är bra, eftersom det betyder att det är mindre folk i simbassängen!). Här kommer några bilder som smakprov från Gotlands-semestern.

Cykelns parkering på terassen på Snäck. Här trivs vi bra!

Cykeltur.

Mera cykling på i stort sett biltomma vägar.

Morgonpromenad, då är blommorna så här vackra!

Viktiga rutiner

Måndag: morgonpromenad (dessa morgonpromenader är underbara!!), och mitt på dagen var det dags för ett core-pass. Försökte leta upp en gräsmatta där jag skulle få vara i fred. Inte lätt ett par km norr om Visby i ett mycket turisttätt område. Tillslut kom jag på att jag kunde klättra upp på Klinten, en hög kalkstensklippa med platt gräsbevuxen topp. Det var så läcker utsikt att det blev både extra lång "plankan" och extra stretch.

Tisdag: fyra timmar på cykeln ner till Öja - paradiset på jorden! En underbar cykeltur på småvägar i stark motvind. En ko som kalvade, mägder med krukmakerier, loppisar, och lokalt hantverk som jag susade förbi. Under fyra timmar på tu man hand med sig själv hinner man tänka en hel del. Hade tänkt att skriva om det jag tänkte, men nu är det mesta borta. Cyklingen blir stunder man har bara med sig själv. En hemlig sammansvärjning.

Onsdag: Morgoncykling, stack iväg vid 7. Cyklade in till Visby, upp för backen genom stan (den är lång. Och brant). De enda som var ute var partytjejerna på väg hem från gårdagens fest. Cyklar vidare i full fart, kommer till en tvär 90-graderskurva och ska trycka till med bromsarna för att ta den. Då inser jag att jag har glömt att sätta fast bromsarna vilket ger följden noll bromsverkan. Skit. Klantigt. Jag brukar ALLTID kontrollbromsa innan jag ger mig av... glömde idag... Hjärtat hoppar över ett tiotal slag, men jag klarar kurvan precis och undviker bilarna. Man lär så länge man lever - rutiner och säkerhetskontroller är inte så tokiga. Resten av turen blir odramatisk, bland annat på kalkstenshedarna söder om Visby. Underbart!

I början av veckan var jag lite orolig för benet, tyckte att det kändes lite ömt, och grämde mig för att jag hade tagit i för hårt. Nu känns det mycket bättre. Fantastiskt skönt. Tänk om jag kan lyckas bli hel igen! Har fått så mycket inspiration av Anneli & co. Förresten, de sprang Jungfruloppet igår. Niklas vann 6 km på en så bra tid att speakern inte ens hann förstå att någon kommit i mål. Anneli tvåa bara ett par minuter efter. Grattis!

Kalkstensdrömmar och segrar

Solen går ner och segelbåtar seglar förbi i solnedgången. Sitter på balkongen och njuter av smarriga vindruvor. Mot räcket står mtb:n, med fullt med kalkdamm på kedja och däck. Mmmm... semester! (tyvärr gömde jag sladden till kameran, så bilderna kommer senare).

Anlände till Gotland med färjan igår lördag (ett pass på feelgood för att tömma energilagren innan. Man känner sig lite som en tomte när man är sist ut från gymmet på fredagkällen och först där på lördag morgon....). Middag hos goda vänner på kvällen, som alla är mycket duktiga löpare (se till exempel wikipedias artikel om Anneli Fransson). Igår slog jag dem alla! Fast, ok, det var i kortspel...

Vi bor på Snäck, en underbar (!!!) betongbunker byggd på 70-talet, med fantastiska balkonger ut mot havet. Till Visby är det 4 km cykelväg längs vattnet (troligtvis den mest "power-walkade" sträckan i hela Sverige veckorna 28-31)

Idag är alltså första dagen på semestern: morgonpromenad, förmiddagspromenad, långtur på cykeln (första turen ute sedan skada i benet), middag på balkongen. På förmiddagspromenaden mötte jag Anneli & co. Det såg väldigt spänstigt ut när de kom springande. Jag blir mycket, mycket sugen på att springa själ, och längtar.

Drömmer mig tillbaka till dagens cykeltur, långa raka, biltomma (som tur är verkar folk inte kunna röra sig bort från Visby) landsvägar, kantade med blommor, enar och hagar med får. Längtar till i morgon!

Skilda Världar

Kom hem från Helsingfors igår (och kastade mig direkt ner på Feelgood för att hinna med ett pass innan de stängde, skönt att vara på banan igen!).

På vägen från flygplatsen åkte jag med en mycket pratsam taxichaufför. Vi kom att prata om att jag forskade, och jag tänkte att jag skulle hitta på något som skulle kunna intressera honom för att förklara. Efter att ha varit på en konferens om "machine learning" var det första som dök upp i mitt huvud Google.

Anna: Ta Google tex. Vi håller på med det som ligger bakom Goolge
Taxi: ???? Google ????
(jag trodde inte det var sant!)
Anna: Ja, när du ska söka på internet...
Taxi: aha! Du menar Gåggle?
Anna: Ja!
Taxi: Vad är det för speciellt med det?

Då började jag inse att vi inte pratade samma språk. På något sätt. Och fortsatte att fundera på vilka träningskläder jag lämpligast packar inför den stundande resan till Gotland.

tour de france och cykelcirkus!

Lövkvist ligger totalt sexa och leder ungdomsklassen! Det är grymt!

Samtidigt vill dansken Rasmussen återvända efter en dopingskada, men ingen vill ha honom. Ärligt talat: det är väl ändå rätt åt honom!

Havet.

Även idag en morgonpromenad, idag längs vattnet och kajen. Havet är närvarnde i Helsingfors helt annorlunda än i Stockholm. I Stockholm är det "vatten", mer som en insjö (vilket det ju delvis är). I Helsingfors är det verkligen brutala HAVET.

Längtar så efter löpning igen! Längs HAVET. Eller bara vart som helst.

Kvällens träning bestod av ett hemma-core-pass på hotellrumsgolvet. Hade inte alls träningslust när jag började, men som vanligt kom den som ett skott så fort jag satt igång. Det blev till slut en svett-sjö på golvet. Och jag märkte att plankan kan vara brutalt jobbig... bara man gör den tillräckligt länge :) Jag blev så i farten att jag tog en snabbdusch och gav mig ut och slumpvandrade i Helsingfors. Bara för att komma hem och vara svettig nog för ytterligare en dusch...

Skönt att ha hittat lite ny träningsinspiration, den har varit lite bortattappad bland migränanfall, Bayesianska metoder och rågbröd.

Promenader & Forskare

Min träning idag fick bestå av en morgonpromenad. En underbar mogron i ett Helsingfors som håller på att vakna. Längtar redan till turen i morgon!
Utanför hotellet.

Ett av favorit-caféerna, Engel, ligger precis vid universitetet. En liten oansenlig skylt som gör att det är lätt att missa det.


Kvällspasset förstördes av en envis migrän. Har orkat ta mig upp för tandborstning, men nu är det dags att dra sig tillbaka till hotellsängen igen.

Dagens akademiska konferens har varit intressant, men just
akademisk: intressanta och obegripliga föredrag om vartannat, vilda diskussioner, lama diskussioner, tunna armar och ben tillsammans med runda magar, urtvättade tröjor och tjocka glasögon, trådlöst internet, tio år gamla slipsar på tre kvart, kära återseenden, stolthet över forskningsidéer, tvivel och positiva tillrop, mailande, skrivande, idéskapande. Lägg därtill finska rågbröd och karelska piroger med ägg-majonäs och litervis med kaffe. Det är svårt att förklara stämningen. Oglamorös och samtidigt ändå något väldigt speciellt. Forskare lever (delvis) för konferenserna och diskussionerna med andra. Resten av en forskares liv handlar om arbetena som presenteras på dessa konferenser. Bilderna på konferensernas hemsidor är ofta glammiga. I verkligheten är de stora killarna och tjejern som vanliga människor, som sitter på golvet och surfar trådlöst, som har svettfläckar på ryggen när de tar av sig ryggsäcken, som darrar med laserpekaren och som spiller glass på tröjan.

Jag gillar det (men jag misstänker att min mage har fått en överdos av rågbröd). Dags för återhämtning så jag överlever morgondagen också.

Gore-Tex och finnar

Ok, jag ska erkänna. I morse var det tolv grader varmt och spöregn. Jag drog på mig mina Gore-Tex byxor och hoppade upp på cykeln för att åka till badet (utomhuspoolen). Då undrade till och med jag vad jag höll på med.

Det blev ett skönt pass i bassängen trots allt. Den värsta biten var den mellan poolen och omklädningsrummet. Där gick det undan vill jag lova. Det bästa med vädret och simning är att det inte är så många andra som simmar, och jag fick en hel bana för mig själv (hade kunnat ha flera banor ensam, och jag hade kunnat simma på fler än en...). Skönt det, eftersom jag, liksom de flesta förvandlas till självupptagna monster som tycker att alla andra är i vägen och dumma och gör fel när vi hoppar ner i bassängen. Ungefär samma beteende som man kan uppleva i trafiken. Ni vet hur korkade alla andra bilister är när det är rusningstrafik... En aggression mot andra som man sällan upplever annat än i bilkön - och så då i simbassängen. Jag undrar om det är sådant som händer när man inte har möjlighet att kommunicera men ändå måste samexistera?

På eftermiddagen for jag till Helsingfors, ska vara här på konferens ett par dagar. Underbart att vara tillbaka! Jag gillar Helsingfors med alla cyklister, uteserveringar, breda gator, långhåriga grabbar och kvinnor i stormönstrat och färgstarkt från Marimekko (Dessutom, det är bara här man kan köpa "granatsaftkoncentrat". Ja, precis så stod det på skylten. På svenska.)

Träningen blir nog lite lidande av konferensande och resande. Men jag ska göra så gott jag kan med morgonpromenader och hemma-core på hotellrummet.

På plats på Aleksanterinkatu.

Cykel & crosstrainer

Var inte det minsta sugen på att träna idag, men som vanligt så reder det ut sig när jag kommer till Feelgood. Testade crosstrainern 15 minuter med ytterst lätt belastning idag. Det funkade bra med benet. Även om man använder löpmusklerna så belastar man inte vaderna lika mycket som vid vanlig löpning.

Skulle ha pass idag. 30 minuter cykel 17:30. Trodde jag. Gick dit och värmde upp, men inte kom det några kunder. Till slut gick jag upp och kollade i receptionen, och insåg att jag tagit fel på en halvtimme! Attans vilken tur att jag inte bara knallade hem när ingen dök upp.

Vid 18 var vi istället nästan fullt hus. Grymt kul och fett ös. Och jag tog nog i lite mer än jag tänkt mig.... som vanligt...

Undermedvetet?

Ibland kan man undra om det undermedvetna försöker säga en något. Som i morse när jag kom ut till cykeln för att åka till jobbet. Och upptäckte att jag hade löparskorna i handen (och inte alls jobb-väskan).

Idag börjar fjärde veckan löpvila. Har börjat gå promenader, och snart kan jag kanske börja cykla ute igen. Längtade obeskrivligt när jag cyklade till jobbet i morse och hörde fräsandet av regnvatten mot asfalten.

Märkte även i morse att en tröja jag har satt lite tightare än vanligt över axlar och överarmar.... jag inbillar mig att det är för att den måste ha krympt i tvätten. Har läst på i Bompa (boken om styrketräning): Styrketräning har sex faser (de två sista kommer det mer om senare, de har jag ännu inte hunnit till).
1. Anatomial Adaption. Syfte: att stärka muskler, senor och ligament, och förbereda dem för kommande träning. ca 15-20 repetitioner, förhållandevis lätt belastning.
2. Hyper...(någonting.. har tyvärr glömt Bompas term). Syfte: öka tvärsnittet på musklerna. Samma idé som bodybuilders använder. ca 12 repetitioner, högre belastning.
3. Max-styrka. Syfte: Höja maxstyrkan för att minska effekten av oönskade reflexer (det finns reflexer som när musklerna utnyttjas max säger åt dem att slappna av för att minska risken för skador) under arbete. ca 1 repetition i varje set. TUNGT!
4. Conversion. Syfte: att omvandla muskelstyrkan man tränat upp till styrka av den typen man behöver i arbetet. Olika typer av övergång beroende på vilken typ av muskelkraft man kommer att använda. För uthållighet kan det röra sig om gren-lika övningar med upp till 400(!) repititioner.

Är man teori-nörd så är man... mer kommer!

När inte andra ser på

På mitt core-ball-pass i veckan frågade en av deltagarna lite försiktigt om det kan ha varit mig hon såg på gräsmattan nere vid ån några kvällar tidigare. Med en kille, och vi låg på magen och gjorde något som såg underligt ut. Men som hon sa "man vill ju inte stirra för mycket".

Jo, nog var det jag alltid, och P. Vi ägnade oss åt "hemma-core", fast på en gräsmatta (tyvärr med lite för mycket gås-bajs på). Och jo, endel av övningarna är av den typen att man helst gör dem när ingen annan ser på...

Här kommer några bra övningar.
Simning. Utgångsläge: ligg på mage med benen i nittio grader och lyft överkroppen. Lyft benen in och ut samtidigt som du sträcker armarna. Lyft ihop benen, och dra tillbaka armarna. Repetera tills det inte går mer.

Ringar. Utgångsläge: ta stöd på armbågar och rumpa, lyft fötterna strax ovanför marken. Rita stora ringar med fötterna. Fyra åt varje håll och byt håll. Minst två gånger åt varje håll innan vila.

Armhävningar med vrid. Gör armhävningar som vanligt, men mellan varje armhävning så vrider du upp kroppen. Gärna med en hantel i handen som du vrider upp.

Energi

Idag är jag lite upprörd och har fått igång tankarna tidigt...
Morgonen startade med en artikel i Dagens Industri om att det saknas bevis för att koldioxid är farligt för miljön.

Under hela min morgonträning i poolen med wet-westen på for energitankar runt i mitt huvud: Det må vara svårt att avgöra med säkerhet att det är koldioxiden som är boven till höj temperatur. Men det KAN vara den. Och dessutom, i och med vår energianvändning så PÅVERKAR vi världen och naturen. Även om vi kanske inte VET hur det är, så räcker det med att det KAN vara energi-konsumtionen och koldioxiden som är boven. Krisen skulle vara enorm om jorden gick under (är man matematiker kan man hitta en lämplig risk-funktion och räkna sig fram till att vi gör bäst i att vara försiktiga).

Vi kan vår historia från 50- och 60-talen. De flesta känner till ämnen som freon och asbest. Skräp släpptes ut i havet - man kunde ju inte se några bevis för att det var dåligt. Ett tilltag som slutade med handikappade och sjuka barn, fiskdöd, försurning... Tänk om vi människor varit lite mer försiktiga...

I dagarna är det en konferens inom mitt område i Korea. Jag har valt en konferens i Helsingfors istället, för jag får inte ihop resan till andra sidan jorden vare sig i hjärnan eller hjärtat. Det kostar enorma mängder energi att flyga långt. Till Korea i en fullsatt jumbojet runt 425 liter per person. Enkel resa. Är man rädd om miljön borde man undvika de långa resorna med flyg om man kan. Men på många ställen är det tvärt om: man väljer konferenser delvis efter att de ska ligga på exotiska platser - gärna på andra sidan jorden. Logik? Nä... inte i mitt huvud i alla fall.

Nog om det för tillfället. Efter frukost med energi-artikeln cyklade jag ner till poolen för ett pass med wet-west. Totalt 50 minuter, inklusive 5-minutersintervaller och till slut fem korta intervaller på max. Väl på plats vid skrivbordet var det dags för ENERGI-påfyllning. Min nya favorit: nyponsoppa. Här med lite vaniljyoghurt, banan och några mandlar. Högoktanigt bränsle! Dags att kasta sig in i sannolikhetslärans fantastiska värld.

Sommarens kompis

Igår kom ett paket med posten, en bok jag beställt på inrådan av Fredrik Wandus:

Den handlar om träningsupplägg, och förklarar var "strength training is something else than lifting weights every day". Ser verkligen fram emot att läsa och fundera på hur man lägger upp ett bra träningsprogram. Det blir sommarens kompis. Frågan är bara hur man kommer ihåg allt intressant och bra som man läser.

Idag stod morgon-simning på schemat. Testade en ny approach, att inte hänga på låset kl 7, utan att glida ner till bassängen någon timme senare. Kändes som ett bra beslut när jag såg skogen av färdigsimmade tanter i duschen. Tyvärr var det dock så att vid 8 började simskolan, så vi som var kvar fick knö ihop oss på bara hälften av banorna, så det blev lite trångt i alla fall. Inga större problem ändå, eftersom det är en 50-metersbassäng, och tanterna på min bana simmade i en "klump". Fokuserade på längre distanser idag, och blev riktigt trött i slutet av passet.

Efter simningen tog jag mig en frihet som vi doktorander kan få ha på sommaren: en espresso på stan tillsammans med en artikel jag skulle läsa! Gott!!

Nedan: en nybadad som njuter av tillvaron :)

Jag lyckades!

Igår hade jag en hel vilodag. Gick hem från jobbet vid lite efter 19, och hade för en gångs skull lyckats se till att schemat inte innehöll någonting annat. Efter promenaden hem: kvällsmat på balkongen och läsa en tidning. Sedan var det inte så hemskt mycket tid kvar innan jag fick gå och lägga mig.

För många låter det kanske som en ganska trist kväll. Men för mig var det hemskt skönt! Lyxen att kunna glömma alla måsten för några timmar. Jag njöt... samtidigt som jag inte kunde undgå ett sting av dåligt samvete och avundsjuka.

Mina kompisar tävlade i helgen, det var både cykel och multisport (grattis till era fina resultat!!!) Och jag satt bara hemma och åt glass med skadat ben. Jag vill också vara med! Samma dilemma med vilodagen. Hjärnan funkar inte riktigt logiskt och tjatar på mig: Borde du inte ut och träna, Anna?