Pojkar vill. Tjejer kan.

När jag är sjuk blir jag lätt lite irriterad. Och så får jag ont i ryggen eftersom jag inte kan röra på mig. Så blir jag kreativ. En gång anmälde jag mig till Kalmar Triathlon utan att kunna simma. Den här gången fick jag till en mycket kreativ beställning av träningsprylar från en nät-butik.

"Hi Dr. Anna Pernestål,

Thank you for placing your order with us;

..."

stod det i mailet som bekräftade ordern. Ibland är det mysigt med titlar.

Jag har funderat lite på det här med manligt och kvinnligt också. Igen. Just nu är det ett återkommande tema i min hjärna. Gick en liten höstpromenad igår, genom skogsdungen med de guldgula löven. Det var så sagolikt vackert.

Det var full aktivitet på fotbollsplanerna här intill, och jag blev stående vid den minsta. Det gula laget spelade mot det blå. Fyra utespelare och en målvakt i varje lag. Spelarna var ungefär tre äpplen höga, och de gula hade tröjor och var som klänningar och räckte ner till knäna. Det var nästan bara pojkar, bara en flicka. Hon spelade i det blå laget, och hon var bäst. Alltid på rätt plats, såg alltid till att vara fri att spela till, passade och tog emot bollarna, snabb och effektiv när hon tog bollen från killarna. Och det var hon som gjorde målen.

Pojkar vill. Tjejer kan.