Om att göra något nytt

Sista alpinträningspasset för i år har varit. Det var idag. Och när det var uppställning kl 19 var det bara jag som stod på startlinjen. Winnerbäckkonsert. Fullsatt julbord. Och något arrangemang som verkade dra halva Linköping ut på stan.

Det var ovanligt lugnt på gymmet. Fredagar är inte den dag då flest Linköpingsbor tränar på gym i vanliga fall. Och idag var det ännu glesare än vanligt.

Jag har mycket att skylla på, men det är klart att det är tråkigt att det inte blev något alpinpass idag. Jag var laddad.

Jag funderar förstås på varför det inte blev den succé som jag hade hoppats med alpinträning på feelgood.
* Jag är inte bra som ledare? Kanske. Men å andra sidan får jag många positiva kommentarer från kunder och deltagare. Och jag hoppas att de inte ljuger.
* Är passet inte bra? De som har varit på passet tidigare har alla sagt att det varit ett bra pass. Och många av dem har kommit tillbaka.
* För tufft? Ja, kanske.
* För nytt? Ja, jag tror det. Många vågar inte prova.
Jag har hört att snacket går. Flera som sagt att det är synd att det inte blir fler alpinpass. Flera som har hört ryktena om passet. Att det ska vara bra. Och tufft. Det har snackats om det. Men trots det har deltagarantalet varit lite lågt.

Hur som helts: jag tror på den sortens träning. Jag kommer fortsätta med det. Och kan hända att jag kommer tillbaka med ett nytt alpinpass någon gång.

adventskalender

Jag erkänner, det blev ett fiasko. Gå ut hårt, öka. Och fall platt.

Rosa Kanotens julkalender 2009 är död. Kanske tar vi nya tag nästa år. Men det är en fråga för framtiden.

Rosa Kanoten har nämligen insett att det är roligare att genomföra träningspassen än att skriva om dem.

King of the road

Jag har morgonpass cykel idag. Jag känner mig sådär klämkäck som bara instruktörer är.
"ta iiiiii!"
"Braaaa!"
Jag får plötsligt lust att härma Susanne Lanefeldt: "Kniiiip". Men jag är rädd att det inte skulle gå fram. Så jag håller masken och leker klämmig instruktör.

Och lastbilschaffisen med King-of-the-Road-tröjan trampar så jag tror att han ska dö.
Imponerande.

Efteråt berättar han att han har "fyra lastbilar och en volvo" och vi är på samma våglängd (förtydligande: lastbil = Scania).

Årets Julklappstips: Östergötlands bästa skridskovatten

I fredags var det premiär för den nya boken Östergötlands Bästa Skridskovatten. Det är min vän Fredrik Neregård som är författare och har varit ute och letat upp de bästa turerna. Förutom detaljerade turförslag innehåller boken en mängd inspirerande foton!

Boken är utgiven av Calazo förlag och kan beställas direkt från Fredrik via mail, och kostar 200 kr inkl frakt. (Boken finns också på Naturkompaniets och på Uteliv i Linköping för 229 kr).

Årets julklapp:

Stolt författare och stolt förläggare

Gamla meriter

man kan inte springa på gamla meriter. En smärtsam insikt under dagens långpass löpning. Kroppen var tung redan från början (kanske berodde på alla knäckebrödsgiraffer jag hade ätit innan?). Och inte blev det mycket bättre när jag kom igång heller.

110 minuter löpning, och så stela ben och så trilskande mage. Inte det minsta bra.

Men jag får skylla mig själv. Har slarvat med löpträningen. Trots att det är det mest underbara. Trots att jag älskar det. Så har jag inte kommit mig för. Det har varit mängder med pass inomhus istället. Men de passen hjälper inte mycket när det står långpass löpning på schemat.

Lucka 6 - sista spinningpasset

Dagens pass kommer att genomföras i morgon. Mitt sista spinningpass på Gröndal på ett tag (vet inte hur våren kommer att bli, så jag har inga pass inplanerade då).

Be there!

Lucka 5 - decemberpaddling

Nej, det är inte försent.
Nej, man behöver inte våttdräkt.
Nej, man fryser inte ihjälp.
Ja, ån är full av häger!
Ja, det är vackert även när det regnar och är så mörkt att att gatlyktorna inte släcks trots att det är mitt på dagen.

Ja, ja, ja: paddla!!

(tyvärr blev mina händer så kalla att jag inte kunde ta några bilder. Men det är fantastiskt. Jag lovar!)