Springer till Rydsskogen. Drar av två varv på femman. Och så hem igen.
Eller, "drar av". Det är mera "kämpar mig runt. Släpar mig runt. Benen är som stockar. Det är väl en vecka sedan jag sprang senast. Minst. Och så fyra alpin-pass på det.
Jag är nog Rydsskogens tyngsta löpare. Men förmodligen också den lyckligaste. Det är så fantastiskt att få springa!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar