Med husvagnen mot snabbare sim

Det är allt bra roligt, det mesta. Och tycker jag inte att det är roligt så kan jag nästan alltid låtsas att det är roligt. Och så blir det roligt. För övrigt ett mycket bra knep.

Men idag ville det sig inte riktigt.

Körde styrka på kanotklubben. Bra pass, lugnt och harmoniskt. Ända till en klubbkamrat kom och drog på någon sorts gamla godingar i svensk country-stil (eller vad det nu kan ha varit). Trevligt med sällskap, men just idag gick inte musiken hem hos mig.

Äter vitkål med gurkmeja, för gurkmeja är antinflamatoriskt och min fot behöver bli hel. Dessutom är gurkmeja ganska gott. När man vant sig. Tappar vitkålen och gurkmejan i knät. Mina vita byxor får gula fläckar.

Och foten, den gör mig deppig. Har börjat göra lite ont igen, och jag kan inte springa. Det känns som om hela Stockholm är ute och springer, och varje gång jag möter en löpare idag blir jag lite illa till mods. Kan inte foten bara bli bra så jag också får springa.

Simmar med coach Micke i Hellas. Som vanligt är det roligt att simma, men idag kan jag inte bli av med känslan att det går så förbannat långsamt. Det är kul att träffa vänner, kul att simma, men min långsamhet stör mig.

Det har inte varit nattsvart, det är inte nattsvart idag. Men det är lite gråmulet. Ända till jag hör "man ska ha husvagn" med Galenskaparna på TV. Solen spricker upp och molnen skingras. Den sången har kommit att bli en sån sång jag nynnar på när det är inte helt ok. Och idag spelas den på SVT. Samtidigt som jag råkar ha TV:n på, och det är inte ofta. Jag är inte religös. Men det här är ta mig tusan ett tecken. På att jag kommer att simma snabbare inom en snar framtid.

För hörrni. Man ska ha husvagn - ja då är man fri!