Inställt, men glad ändå

Raid Uppsala blir tyvärr inställt för min del. Min lagkompis har fått öroninflammation. Hon var hos läkaren och fick domen. Hon frågade om hon inte kunde tävla i alla fall. Läkaren skrattade.

Så istället för att packa mtb:n i bilen ikväll bär jag upp den till vindsförrådet, och dammsuger upp resterna av gammal lera som fallit ner på hallgolvet. Och istället för att köra till Uppsala så lutar jag mig tillbaka i fåtöljen och lägger upp fötterna.

Det är klart att det är trist att inte vara med i morgon. Men samtidigt, och inte utan motvilja, måste jag erkänna att det är en liten smula skönt också. Kroppen och huvudet är faktiskt rätt så nära nivån helt slut efter den vecka som varit. Det här betyder att jag kan simma med gänget i morgon bitti.

Vi pratar om det här med att vara positiva på lunchen idag, jag och mina kollegor. Någon hade läst i en artikel att positivitet kunde härledas till en hjärnskada. Jag tänker ändå hellre glad och några hästar utanför hagen än deppig och med alla indianer i kanoten.

Och ni, kom ihåg att klicka på länken och rösta på mig i Active Challenge. Jag vet att jag tjatar.... men man får rösta en gång varje dygn. Och jag skulle ju blir glad av att få vara med i tävlingen och visa var skåpet ska stå!