Intervallstege

Två spinningpass på ledarcykeln idag. Ibland när jag är på spinningpass undrar jag tyst för mig själv vad tusan jag håller på med. Vad ska det vara bra för? Att svettas och trampa och inte komma någon vart. Bara få ont i rumpan och sakta men säkert dräneras på vatten.

Så tänker jag inte alls när jag sitter på ledarcykeln. Då bara njuter jag av tillfället. Älskar att känna svetten rinna på kroppen. Musiken. Smärtan i benen.

På ett av passen tog jag chansen att köra ett intervallpass: stege med 1-2-3-4-5-5-4-3-2-1 minuters cykling. Efter varje intervall, hälften så lång vila som vi precis cyklat. Jag var lite nervös för hur deltagarna skulle uppfatta passet. Långtråkigt? Bara jobbigt?

Nädå. De verkade njuta lika mycket av intervallerna som jag.

Kanske är intervallstege det mentalt enklaste sättet att träna intervaller? Det blir så tydligt när man passerat halvvägs. Så skönt att det blir kortare och kortare. De sista tre intervallerna är över i ett nafs (även om åtminstone jag tycker att de kortare är "värre" än de längre. 1 eller 2 minuters brutal smärta eller 5 minuter uthärdlig smärta?)

Kan nog hända att det blir repris på intervallerna vid tillfälle.