I senaste numret av Kadens testades cykelglasögon i vindtunnel.
"Jösses" tänkte jag, och gottade mig åt min inställning: ge mig en cykel så cyklar jag, det är mina ben som är mitt största hinder.
Så, igår när jag sitter och pratar med Emma (min medtävlare i Dalslands Kanotmarathon till helgen) och hon berättar att vi troligen får låna en kanot i kol-kelvar tar mitt hjärta ett hopp. Jag hör mig själv säga
"Grymt! Det är ju kanonkul med riktigt bra kanot! Kul att känna att man har `det bästa´!"
Och så var det med min anti-prylinställning....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det gällar att visa man kan ha så bra prylar också. Men klart prylar gör det mycket roligare och man har mindre saker att skylla på när det inte går bra.
Kan vara bra eller dårligt.
En sann cyklist :)
Skicka en kommentar