Det kom en tidning i min brevlåda: Idrott & Kunskap. Adresserad till mig med en prydligt handskriven adresslapp. Gömd bland undersökningar från Statistiska Centralbyrån, räkningar och reklam. Har ingen aning om varför just jag har fått den. Lite fundersam men mycket nyfiken började jag bläddra i tidningen.
Efter att ha läst ledaren och innehållsförteckningen bestämmer jag mig: det här kan vara en intressant tidning. Några godbitar:
- För elitidrottare räcker inte längre fingertoppskänsla när det gäller träningsupplägg. Det nya är ett "genchip" som registrerar om de rätta generna har aktiverats av träningen.
- Det är inte bara musklerna som blir trötta av ansträngning, utan även nerverna. Nnär kraft och ork tar slut kan det bero på att det blir glesare mellan nervimpulserna. Man vet inte riktigt vad det beror på, men man har sett att det för en maraton-löpare tar upp till två dagar för nervsystemet att återhämta sig.
Förutom detta handlade tidningen Idrott & Kunskap relativt mycket om politik: vad ska riksidrottsförbundet göra med de 135 miljonerna man fått? Är idrottsgymnasier bra? Vad ska alla idrottsvetare som utbildas på högskolorna jobba med? Förvisso intressanta frågor, men inte de första artiklarna jag kastar mig över.
Betyget för Idrott & Kunskap blir 3 löparskor (av 5). Trevlig och delvis intressant, men ingenting jag skulle betala för (och priset för tidningen är ganska högt: 95 kr per nummer).
1 kommentar:
Jag fick också en sådan där tidning hem i brevlådan, men det var nog minst ett halvår sedan. Undrar om det var ett försök att locka mig som prenumerant för jag har inte sett röken av någon tidning sedan dess. Om du kommer på varför du fått tidningen får du gärna redovisa, för som det är nu så går konspirationsteorierna varma i min hjärna.
Skicka en kommentar