The true story

Såhär var det.

Lördag 14/3:
Avgång från Storulvån runt elva. Strålande sol. Går med pulka. Byxbenen uppkavlade och fyra vita vader bländar i solen. 6 km senare: vi kan inte inte hålla oss. Laptentjahke (1245 m) tornar upp sig bakom björkarna. På med telisarna, och upp. Lite hård och skarig snö med mjuka fläckar gör det svåråkt. Men vad gör det när fjällen visar sin allra mest insmickrande sida? Helags, Sylarna, Gåsen, Bunnerstötarna ligger och vräker ut sig framför oss.

Nere vid pulkorna lagom tills solen går ner. Jag inser vad jag gett mig in på: jag ska verkligen leva i en frys i en vecka. Blir lite orolig för mörkret som kommer så snabbt - tills jag kommer ihåg att jag har solglasögonen på mig.

Tältar några km bort, men slagläge på Västra Bunnerstöten. En stjärnklar, kall kväll. Det här är kosmiskt!



Söndag 15/3:
Toppturer på Västra Bunnerstöten (1545 m). Sol och fantastiska vyer. I slutet på andra åket faller jag lite olyckligt på en isfläck. Existensiell kris I. Telemarkssvängarna sitter inte där de ska. Jag känner mig liten i en stor, stor värld. Gråter någon minut. Sedan får jag kantarellsoppa och är krisen över.

Måndag 16/3:
Mår lite illa när jag vaknar. Men jag börjar aklimatisera mig. Paniken för att frysa har lagt sig. Jag har börjat lära mig att man blir varm igen. Förr eller senare.
Går någon dryg mil söder ut med pulka. En lätt dag. Men vi gör veckans kanske största misstag. Vi fyller lunchtermosen med tomat- och paprika-soppa. Just den soppan visar vara god, men ha en mycket påträngande doft.

Tältar i en grop. En riktigt kosmisk kväll. Känns som lugnet före stormen...


Tisdag 17/3:
... och det var det. Laddar för topptur på Gåsen (1426 m). Vi kommer ungefär 20 höjdmeter innan vi inser att det här var fel sak att göra. Det blåser kraftigt och ökande. Sikten är ungefär noll meter. Allt är vitt ("Ärtsoppa" på alpinistspråk).

Tillbaka till tältet, ner med det i pulkan. Och börja turen mot Helags. Vinden sliter i pulkan. Går 18 km med medelvind på runt 17 m/s i sidan. När Klättraren tycker det är dags att reka tältplats ser man knappt nästa "pinne" längs leden. Då tycker inte jag att det är dags att sätta upp tältet. Istället går vi till Helags fjällstation.

Tvårätters middag och rövarhistorier från en hundspannsförare känns helt ok när det är sådant väder ute att det behövs googles och snölås bara för att gå på dass.

Onsdag 18/3:
Helagstoppen lockar. Men det är ärtsoppa ute. Och väderrapporterna lovar soligare i morgon. Beslut: på med pulkan och gå mot Sylarna. Existensiell Kris II. Mitt ute på kalfjället. Jag känner mig som en svikare som inte ville sätta upp tältet i gårdagens kuling. Jag vet ju att vi hade klarat det. Bra. Men då, igår kväll tog det emot för mycket i hjärnan. Tio minuter ägnar vi åt Existensiell Kris II. Med tårarna sprutande skidar jag över fjället och tycker att livet är underbart.

Vinden tilltar på eftermiddagen, och det är rätt blåsigt när vi sätter upp tältet med slagläge på Storsylen.

Torsdag 19/3:
Siktar på Storsyle (1762), trots rätt blåsigt väder. Och det var rätt beslut. Vi kommer upp efter klättrande på skidor och genom att gå längs kammen. På en del ställen hade det inte varit fel med en och annan isyxa. Kosmiskt på toppen!




Kosmiskt åk ner! Scenic lunchplats i solen.

Och tre åk till. Sedan är det två trötta hjältar som kravlar in i tältet. Vinden har tilltagit, och är åter igen uppe i kulingstyrka.

Det är svårt att sova i när tältduken dånar och tryckvågorna från fladdret fortplantar sig genom sovsäcken. Men vilken dag det har varit!

Smider redan planer om nästa år: då ska vi göra hela traversen längs kammarna i Sylmassivet. Starta med Tempelpinacklerna, sedan Storsylen och Lillsylen. Men tills dess behöver jag öva på att använda isyxa och stegjärn.

Fredag 20/3:
Riva tältet i kuling. Släpa pulkan uppför i motvind. Tre kilometer till Sylarnas fjällstation tar närmare en timme. Jag låtsas att jag är Amundsen på väg till Sydpolen.

Det lättar framåt eftermiddagen, och vi hittar fin tältplats i en ravin vid Stor-Ulvån.

Lördag 21/3:
Ärtsoppa. Flatljus. Dimma. Vind. Allt är vitt. Precis allt. På med telisarna och trotsa vädret. Går fem km långsamt uppför. Framme vid Storsnasens (1463 m) fot. Upp. Det blåser apa på toppen. Snön är som ett jättelikt blomkålsfält. Åket ner hade man lika gärna kunnat blunda. Men det blir ändå några sköna svängar i mjuk och härlig snö. Som att flyga! Viktlös!
Tar Tväråklumpen och Getryggen på vägen tillbaka.

Söndag 22/3:
Ärtsoppa idag med. Sista dagen ägnas åt buskörning i björkskogen. Dagen börjar med att min bindning snurrar upp sig av sig själv. Gå hundra meter - skruva bindning - gå hundra meter - skruva bindning. Jag tappar sugen. Jonas trollar fram silvertejpen. Stämningen skenar. Vilken dag det blir! Tre underbara åk i lössnön i lagom gles björkskog!

Veckan avslutas med dusch och öl på Storulvåns fjällstation. Sällan har en öl smakat så gott. Sällan har mitt humör varit så på topp.

Ordlista.
Ärtsoppa - snö, dimma, dis. Allt är vitt.
Cabba upp/ner - ta av/på kläder. Öppna blixtlås och ventilationshål.
Scenic - exempel: scenic lunchplats med utsikt över Storsylen. Inte så scenic med telefonledningen mellan Sylarna och Storulvån.
Kosmiskt - för de riktigt stora ögonblicken.