Igår hade jag en hel vilodag. Gick hem från jobbet vid lite efter 19, och hade för en gångs skull lyckats se till att schemat inte innehöll någonting annat. Efter promenaden hem: kvällsmat på balkongen och läsa en tidning. Sedan var det inte så hemskt mycket tid kvar innan jag fick gå och lägga mig.
För många låter det kanske som en ganska trist kväll. Men för mig var det hemskt skönt! Lyxen att kunna glömma alla måsten för några timmar. Jag njöt... samtidigt som jag inte kunde undgå ett sting av dåligt samvete och avundsjuka.
Mina kompisar tävlade i helgen, det var både cykel och multisport (grattis till era fina resultat!!!) Och jag satt bara hemma och åt glass med skadat ben. Jag vill också vara med! Samma dilemma med vilodagen. Hjärnan funkar inte riktigt logiskt och tjatar på mig: Borde du inte ut och träna, Anna?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Bra att du tränar på att vila. Tror, precis som du antyder, att det är viktigt att kunna koppla av på sin vila och det är inte alltid det kommer naturligt.
Ta hand om dig!
Skicka en kommentar