Höstpaddling

05:30 är tidige. Det är tidigt alla dager, men extra tidigt en lördag. Men solen skiner och luften är klar när jag cyklar mot kanotklubben ute på Djurgården. Och när jag är framme har jag hunnit vakna till. L är i full färd att planera dagens tur: Sickla, Järla, Älta, runt Tyresö. Att det är många långa lyft och det faktum att vår karta bara täcker halva turen verkar inte bekymra henne ett dugg. Jag skrattar och hänger med.

Vi ger oss av. Paddlandet går lätt och vi hinner lösa många världsproblem. Första lyftet. Andra lyftet mitt i en MTB-tävling. Paddla, paddla. Tredje lyftet: vänta på grön gubbe vid övergångsstället i Nacka. Mysig paddling i ett litet vattendrag som avslutas med kajaklimbo under en björk. Ner i Söderbysjön. Den är helt övervuxen av näckrosor. Vi plöjer oss fram och får sällskap av ett simmande rådjur. Här nånstans börjar jag fundera över det smarta i att åka med L. på en kajaktur utan att själv kolla upp förutsättningarna.Det blir bättre i kanalen ner mot Ältasjön. Vi kliver ur kajakerna och påbörjar lyftet mot Flaten. Det är långt. Det är myggigt. Jag tittar på klockan. Jag tittar på kartan (som täcker ungefär hälften av turen och som nu börjar likna papier-maché). Och jag säger med viss tvekan i rösten till Linda: vi byter plan. Så vi bär kajakerna tillbaka till Ältasjön, paddlar tillbaka till näckrosorna i Söderbysjön, tar oss förbi limbobjörken och tillbaka till Järlasjön. Där tar vi österut, och paddlar förbi Saltsjö-Duvnäs, innan vi tar Skurusundet tillbaka hemåt.

Det börjar regna. Och blåsa. Sista biten över fjärden vid fjäderholmarna brallar det på rätt duktigt. Dålig sikt. Och plötsligt är det båtar överallt: HiQ-trimaranen blåser förbi på ett skrov, en kappsegling är i full fart, finlandsbåten Cinderella ska in till hamnen. Några mindre trimaraner susar fram. Vaxholmsbåtar, segelbåtar, motorbåtar. Minst sagt spännande.

När vi väl kommit i land tar vi en kopp te i bastun (som var påslagen) och försöker tina upp och torka. Sex timmars underbart äventyr!