Idag skulle hjärtat och lungorna få vila efter helgens äventyr. Styrde mina steg mot klätterklubbens "get-together-kväll" i Hangaren.
När jag lämnade Hangaren tre timmar senare hade jag
1) Känt mig lite bortkommen
2) Hittat en ny klätterkompis
3) Tokklättrat
3) Övat tekniken "raka armar. lite ben. nästa grepp. raka armar...."
4) Haft fruktstund
5) Gorillaklättrat
6) Hittat en ny klätterkompis
7) Knasklättrat
8) Övat tekniken "rumpan ut åt sidan"
9) Tagit helt slut i armarna.
Tänkte på det. När man håller på med konditionsträning, tex löpning, så springer man och så gör det ont och så fortsätter man. I klättring funkar inte det. Man klättrar och så gör det ont och så är det som att armar och ben har kopplat loss sig från hjärnan. Dom lyder inte längre.
Väl hemma: gröt och smörgås. Men armarna var för trötta för att hantera osthyveln, så jag fick nöja mig med bara smör.
måndag 16 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar