Swooosh

Det är guld i träden. Det doftar gräs och äng och häst och kobajs. Vägen böljar. Det säger bara swoooosh om däcken på min cykel. Ligger i bocken. Genar i en kurva. Gillar läget.

Jag är på kurs. På ett slott utanför Flen. Det är långa, mastiga dagar. Intressant och tankeväckande om gruppdynamik och kommunikation och feedback. Men när mina kursdeltagare sätter sig med en öl för att smälta dagens intryck tar jag fram cykeln och kör intervaller.

Det är bra för mig. Och det känns som det låter swooosh. Även om det inte går så snabbt med mina taskigt pumpade däck. Men ärligt talat, vad gör det idag? För jag fick ju komma ut en stund i alla fall.