I skogen

Inför SUM handlar min träning om två saker: att få distans och att inte bli skadad. Igår stod ett medellångt löppass på schemat. Sprang runt 17-18 km. Börjar känna mig ganska stark, som att det går att springa vägvinnande utan att bli alltför flåsig. Men jag tog det ganska lugnt.

Sprang bland annat LOK-milen. När jag kommit halvvägs hörde jag hur någon började komma ikapp. Tävlingssinnet vaknade, och jag började långsamt öka farten. Ska han om så ska han i alla fall få jobba lite för det!

Efter någon km vände jag mig om för att heja på min följeslagare. Såg då att det var en kompis från Akele! Vi sprang tillsammans resten av spåret. Kul att få snacka med en löpar-tokig igen. Plötsligt fick jag riktig lust att börja köra mina tröskelpass igen - 30 - 45 minuters löpning strax under mjölksyratröskeln. Och tusingarna. De som är så gräsligt jobbiga.

Slutsatsen måste bli att inspiration är viktig. I detta fall inspiration genom möten. I skogen.