Sitter med trötta ben efter gårdagens tävling. Det var superkul att tävla. Men jag sitter ju också och funderar på varför vi ändå var så långt efter Nillan och Åsa som vann. Jag känner dem båda: Åsa och jag gick i samma klass på gymnasiet. Nillan och jag tävlade tillsammans för ett par år sedan. De tävlar "till vardags" i mix-lag, och förtsås båda mycket fysiskt starka. Men jag tror egentligen inte att de är så mycket starkare än oss fysiskt att det kan förklara hela tidsskillnaden (de gick i mål på dryga sju timmar, vi strax under åtta).
Vi gjorde inga större taktiska missar igår, några mindre orienteringsmissar, men max 15 minuter. Nä. Jag tror att det är såhär.
* Jag är urusel på att ladda för tävlingar. Urdålig på att fokusera innan. På att vila, på att planera, och på att ladda. Jag kör hårda träningspass hela vägen fram till tävlingen. Jag har inte hunnit kontrollera kartställ och cykel. Jag har inte ätit speciellt bra innan. Skärpning, Anna! Steg ett: ge kroppen de bästa förutsättningarna för tävling.
* Jag och min lagkompis AG var ganska dåliga på att fokusera på tävling igår. Och det är något som ofta händer i de damlag jag har tävlat i. Det blir mysigt - vi har superkul - men vi glömmer bort vad vi håller på med: att så snabbt som möjligt ta oss i mål. Steg två: fokusera på tävlingen när det är tävling.
* Ok. Jag är trött idag. Benen är trötta. Armarna är trött. Det är långt ner till golvet. Och jag var sliten igår på sista sträckan. Men ändå: jag tror att jag skulle behöva lära mig att trycka på hårdare. Att våga cykla snabbare. Våga flåsa. Våga ta i och bli trött. Våga lida en smula. Ibland kommer jag säkert springa in i väggen. Men de andra gångerna kommer det att gå fortare. Steg tre: våga köra stenhårt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Lysande analys ANNA!
Den gäller inte bara dig... ;-)
Nu har steg 1 Uppvaknande inträdit, bara att implementera "skiten" PÅ RIKTIGT nu!
Känner igen det där. Särskilt punkt 2, när man är två ute i skogen pratar jag för mycket och har alldeles för trevligt för att det ska gå riktigt fort. Men å andra sidan gör jag ju det här för att jag tycker att det är kul, så... :)
Jag trodde uppvaknande kom som steg fem? Först brukar väl förnekelse, projicering o.s.v. komma :)
Håller dock helt med P "bara att implementera skiten". Att i alla fall ta träningsledigt kvällen innan och istället kolla utrustningen låter som ett bra första steg.
Bra att fundera på vad man kan göra bättre, för det är just att få ihop helheten som gör folk bra. Det räcker inte att ha det fysiska och kunna saker i teorin det är i praktiken det ska fungera.
Lycka till!
Jag blir rädd när jag läser detta. Att inte komma förberedd till tävling är att svika sin lagkamrat och hör inte hemma i lagsport. Självklart är utrustningen och kroppen i topptrim när man kommer till en tävling - har man åkt över halva landet utgår man från att lagkamraten är så förberedd det bara går. Men, men... Bra att du insett det nu. Bättre sent än aldrig.
Hej Anna!
Nu ska vi se här: jag är alltid väl förberedd innan tävlingar. Vräker i mig massor med kolhydrater, vitaminer, protein och sover 8h varje natt. Vilar i 3 dagar. Äter upp kollegornas överblivna pasta när vi laddar på Jonsons pasta utanför jobbet. Du kommer till tävling utan sådan uppladdning säger du. Ändå är du starkare än mig på löpningen och cyklingen. TÄNK vilken raketfart du skulle kunna få om du laddade lite ;-) Och den raketfarten kan du dela med dig av så vi tillsammans blir ännu snabbare och ännu starkare i alla grenar, eller hur? Och då blir jag piggare och kan fokusera mera :-) Låter som en enkel lösnig Anna, eller? Jag kommer att paddla på tisdag, köra ett kort löppass onsdag morgon. Sen är det vila som gäller fram till fredag natt. Gör du samma? Tänk vad skönt, glid ner i tv-soffan med chips och öl (efter vanliga maten såklart) och bara njut av att vila. Vågar du ;-)
Stor kram från lagkompisen som är grymt taggad inför STAR
Anonym -> Helt rätt. Jag skäms. Även om jag på tävlingar ofta (inte alltid) upplevt att jag inte varit svagare än min lagkompis trots dåliga förberedelser. Jag kan bättre. Och nu är det dags att visa det!
Emma -> Klart att jag vågar! Jag är taggad till tusen! Nu när jag äntligen börjar begripa.
Skicka en kommentar